FREDAG 30 JUNI 2023 @DAGENS NYHETER
Enligt Boverket står bygg- och fastighetssektorn för 21 % av Sveriges totala koldioxidutsläpp, varav byggmaterial som betong och stål utgör en stor andel.
“Genom att se över dagens bygg- och konstruktionsregler skulle man kunna minska utsläppen”,
säger Pia Öhrling, miljökonsult och vd på Piacon AB.
Betong har flera goda egenskaper och är ett beständigt material som kan hålla i mer än hundra år. Nackdelen är att det innehåller cement som vid tillverkningen avger koldioxid – ju högre hållfasthetsklass, desto mer cement.
”Nya byggregler och införande av Eurokoder har inneburit högre hållfasthets- krav– men är dessa verkligen nödvändiga? Vi behöver omvärdera kraven i förhållande till klimatpåverkan”, säger Pia Öhrling.
Öhrlings uttalande tar avstamp i examensarbetet ”LCA, skillnaden mellan gårdagens och dagens hus”, som två studenter från KTH:s program Byggteknik och design genomfört åt Piacon. I studien jämfördes stommen i ett svenskt miljonprogramshus från 1960-talet med stommen i ett likvärdigt flerbostadshus från 2016.
Studenterna undersökte hur byggnaderna skulle ha sett ut om de hade uppförts med betongkvaliteter och armeringsmängd enligt originalritningarna för respektive byggnad. Syftet var att undersöka hur klimatpåverkan förändrats beroende på byggregler och praxis.
Resultatet visade att koldioxidutsläppen var avsevärt högre i byggnaden från 2016 jämfört med byggnaden från 1960-talet.
”Betongstommen i byggnaderna från 1960-talet skulle inte tillåtas idag, trots att
60-talshusen fortfarande står sig. Dagens byggregler och byggpraxis med korta byggtider innebär betong med högre cementhalt och mer armering, vilket sammantaget leder till ett större koldioxidutsläpp.
Det vore intressant om konstruktionsreglerna kunde ses över med det i beaktande. Stomme och grundläggning står normalt för den största klimatpåverkan vid uppförandet av en fastighet, så varför ska vi bygga med onödigt höga krav som ger större utsläpp än vad som är nödvändigt”, frågar sig Öhrling och fortsätter:
”Vi bör även se över byggmetoder och lägga mer tid på projektering så att vi inte använder onödigt hög hållfasthet eller dimensioner där det inte behövs. I äldre tegelhus är väggarna mycket tjockare på de lägre våningarna än på de översta, vilket är ett tydligt exempel på hur vi bör tänka även i dag.
Vårt klimat är inte ett “quick-fix” och vi behöver alla agera inom våra olika yrkesroller- allt från Boverket till fastighetsägare, projektörer och entreprenörer”, avslutar Öhrling.
